
Program för sammanslutningen Attac
Det är helt enkelt en fråga om att, vi alla tillsammans, tar tillbaka
vår världs framtid.
Finansens
globalisering ökar den ekonomiska osäkerheten och de sociala klyftorna. Den kör över
och kringskär de valmöjligheter som står vanligt folk, demokratiska institutioner och
suveräna stater, som normalt är ansvariga för det allmännas bästa, till buds. I deras
ställe placerar den ett helt och hållet spekulativt sätt att resonera som endast är
ett uttryck för finansmarknadernas och de multinationella företagens intressen.
Mot bakgrund av en världsomfattande utveckling som påstås
oundviklig, finner sig de enskilda medborgarna och deras representanter i färd med att
kämpa för makten att bestämma sina egna öden. Sådana svaghetstecken och en sådan
oförmåga ger näring åt uppkomsten av antidemokratiska politiska partier. Det är
angeläget att en sådan utveckling stoppas och att nya reglerande och övervakande
instrument skapas, nationellt, i Europa, och internationellt. Erfarenheten visar att de
som regerar inte kommer att göra något såvida vi inte uppmuntrar dem. För att möta
den dubbla utmaningen av en social kolaps och politisk vanmakt, är det nödvändigt att
medborgarna tar till krafttag för att gå till motvärn.
Kapitalets utan hinder fria rörlighet, fiskala paradis, och den
explosiva ökningen i volymen spekulativa transaktioner, har tvingat länderna att
konkurrera intensivt för att dra till sig stora investerare. I nymodighetens namn kommer
och går varje dag på valutamarknaderna 1.500 miljarder dollar, på jakt efter omedelbar
vinst, utan att stå i någon som helst relation till den aktuella produktionsvolymen
eller handelsutbytet av varor och tjänster. En sådan utveckling resulterar i en konstant
ökning av kapitalinkomsterna till förfång för inkomsten från arbete, vilket bidrar
till den allmänna osäkerheten och fattigdomen.
I trygghetens förklädnad, inbjuds idag de anställda att byta bort
sina avgångssystem mot en pensionsfondsmekanism. Det har som resultat att deras egna
företag tvingas se lönsamhet på kort sikt som enda mål. Detta i sin tur underminerar
arbetsförhållandena, utsträcker finansvärldens inflytande, och får medborgarna att
inse att solidariteten mellan nationer, folk och generationer, är på väg att
försvinna.
Förebärande ekonomisk utveckling och sysselsättning, har
OECD-länderna inte svikit då det gällt att underteckna den Multilaterala
Överenskommelsen om Investeringar, vilken vill ge investerarna alla rättigheter och
lägga alla skyldigheter på nationerna. Samtidigt har EU-kommissionen och vissa
regeringar för avsikt att genomdriva sitt frihandelskorståg, genom överenskommelsen om
den Nya Transatlantiska Marknaden, som öppet söker garantera USA:s ledarställning inom
den audio-visuella industrin och rasera den gemensamma jordbrukspolitiken.
De flesta pådrivningsmekanismerna i denna olikhetsmaskin, mellan Nord
och Syd, likaväl som inom utvecklingsländerna själva, kan ännu hejdas. Argumentet, att
en sådan utveckling är oundviklig, skor sig på att information om möjliga alternativ
alltför ofta är utsatt för censur. Internationella finansiella institutioner och
massmedia (vars ägare ofta är de som tjänar på globaliseringen) har sålunda varit
tystlåtna angående förslaget från den amerikanske nobelpristagaren i ekonomi, James
Tobin, att beskatta spekulativa transaktioner på valutamarknaderna. Till och med om den
sätts vid en så låg nivå som 0,05% skulle Tobin-skatten inbringa närmare 100
miljarder dollar årligen. Indrivna huvudsakligen i industriländerna, där de största
finanscentra är belägna, skulle pengarna kunna styras över till internationella
organisationer att användas i kampen mot bristande jämnställdhet, för att stödja
utbildningen och det allmänna hälsoläget i fattiga länder, för att garantera
livsmedelsförsörjningen och för en fortgående utveckling. En sådan slags mekanism
skulle strö sand i spekulationsmaskineriet. Den skulle ge näring åt det meningsfulla i
motståndet, ge medborgarna och nationerna tillbaka ett visst manöverutrymme, och i
synnerhet skulle den utgöra ett tecken på att politiken kan återinsättas på sin
rätta plats.
Med dessa mål för ögonen har undertecknarna föreslagit skapandet av
sammanslutningen ATTAC (Aktion till förmån för Tobin-skatten till medborgarnas
hjälp/Action pour une taxe Tobin d'aide aux citoyens/), för att i sina respektive
länder, liksom på Europeisk och internationell nivå, skapa möjligheter att framställa
och sprida information om ett gemensamt agerande. Med syftet att: förhindra
internationell spekulation; beskatta kapitalinkomster; bestraffa skatteparadis; stoppa
pensionsfondernas vidare tillväxt; och, mer allmänt, återta demokratisk terräng som
förlorats till de finansiella kretsarna; samt motsätta sig varje ytterliggare uppgivande
av staternas suveränitet, med som förevändning investerares och affärsmäns
"rätt". Det är helt enkelt en fråga om att, vi alla tillsammans, tar tillbaka
vår världs framtid. |

Program för sammanslutningen Attac
Antaget av det Konstituerande Mötet
den 3 juni, 1998.
[translation Lars-Gunnar
Hedenström] |